Johanna Kajson

Tveksam till skolsystemet för 5-6 åringar

Och HEJ torsdag – hur kunde det redan vara torsdag??

 

 

Jag vabbar här hemma med en frisk Charles som jag hoppas vi får neg svart på coronatestet idag så han kan gå tillbaka till skolan imorgon. Pratade vidare om det här med att ta SAMHÄLLSANSVAR i pandemin på min stories idag – hur jag redan är trött på att varje morgon känna in och avväga varje litet snörvel, host, nysning eller om de säger att de känner sig förkylda. Att konstant försöka ta rätt beslut och nu med skolplikten är det ännu svårare – för med förskola kan man ju alltid ha dem hemma en extra dag liksom men nu har man skolplikten att väga in också – och att dem ska testas så dem kan komma tillbaka så fort som möjligt.

Ja det är INTE lätt att göra rätt i dessa tider och det är extra lurigt när man precis klivit in i skolvärlden och försöker lära sig nya regler och rutiner. Det är verkligen som alla säger – steget mellan förskola och F-klass är enormt och man får otroligt lite samspel och info i skolvärlden. När man hämtar t ex så blir det ingen naturligt avstämning om dagen varit bra – alltså t ex har det hänt något speciellt, har hen varit ledsen eller gjort någon annan ledsen, har hen ätit ordentligt osv osv . Och jag upplever att kraven är rätt höga på 6åringar (och vissa 5 åringar som inte hunnit fylla 6 än!!) att redan behandlas som ett skolbarn. Är närheten borta undrar jag också? (för jag vet ju inte, allt är nytt och man får ju inte vara där i pandemitider…) , alltså t ex en tröstande kram eller en godmorgonkram för de barnen som behöver det och sånt? Finns det även i denna stooora skolmiljö för den lilla 5-6åringen?

 

 

Många tankar som snurrar kring skolsystemet helt klart. Men skolan vi valde känns fantastisk och pedagogerna med och imorgon har vi ”lära-känna-samtal” med den fröken som blev Charles så då får jag äntligen ställa alla mina frågor och få svar på mina funderingar… Under en kvart ska jag hinna det, haha. Men ändå! Så himla glad att dem tog tag i att boka in detta direkt med alla föräldrarna redan vecka 2 – det visar på enormt engagemang och att trygga upp liksom. Vi har såklart fått fylla i lappar till dem både innan sommaren och nu om våra barn också, för att berätta om vad de tycker om, vad det kanske finns som är utmaningar osv. Så bättre kan de inte göra det – men jag tycker nog politikerna kan skippa skolplikten och skolkraven i F-klassen och se den mer som in uppstart i skolvärlden på ett mjukare sätt. Faktiskt. Jag är ju generellt emot att dem ska lära sig allt så mycket tidigare – läsa, skriva, räkna, cykla, simma osv osv osv. Barn är olika och de är SMÅ när de är 5-6 år, i sååå många länder har man inte en mattelärare när man är 6 år, haha. Visst är det super”bra” för läsandet och matten att ”börja i tid” men har inte Sverige gått lite överstyr i hetsen kring allt våra barn kan och ska lära sig tidigare och tidigare och tidigare? Eller?

Lite tankar som snurrat i mitt huvud senaste veckan…

 

 

Nu råkar just mitt barn älska bokstäver, att försöka läsa och matte har han tränat hela sommaren för han älskar det. Så för oss är det ju mest spännande och kul men jag tänker på att så är det nog inte för alla. För oss har ju  t ex cyklingen varit något som tagit längre tid pga osäkerhet och rädsla för fart och att ramla. Alla barn är olika.

Nog om det och åter till vabb av stor liten pojke. Nu ska här lagas nudelwok med grönsaker!

 

 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Jess

    Oj vad intressant hur olika man tänker 😊
    Min erfarenhet är att det är så luddigt i förskoleklass och ställs alldeles för lite krav på barnen då de ofta är såååå redo för att lära sig hur mycket som helt!
    I den åldern är ju många barn som svampar och har en otrolig inlärningsförmåga.
    Vi har tre barn och har även bott i USA och där börjar barnen skola när de är 5 år. Var så himla bra. Sen finns det ju såklart olikheter mellan barn men min generella uppfattning är att vi och våra vänner upplever att förskoleklass är just lite luddigt och inte så kravställande (kan också tolkas som ’slappt’) och att från 1:an blir det så mycket bättre! Kommer gå sååååå bra för Charlies!

  2. Marta

    Sverige är ju ett av de länder där skolan börjar sent. I många andra länder är det ju skola från 4 eller 5 års ålder. Och i Sverige upplever jag att förskoleklassen verkligen är en brygga mellan förskolan och skolan. Min dotter som blir 6 år i november har bara skolplikt 8.30-13, övrig tid kan man ju ha henne hemma. Det är 1h rast på den tiden och de lär sig t.ex. matte genom olika spel. Inga läxor eller höga krav mer än på uppförande. Jag är inte emot skolplikten däremot tycker jag att klasserna är alldeles för stora, det borde vara max 20 barn i f klass och lågstadiet. Sen önskar jag också att skolan kunde vara mycket mer individualiserad, så att man kunde börja skolan antingen året man fyller 5, 6 eller 7 – beroende på ens mognad. Och att man kunde få läsa ämnen mer i sin takt. T.ex. om man har en särbegåvning borde det vara mycket lättare att läsa i snabbare takt än vad det är idag.

  3. Rebecka

    För vår son var förskoleklass och nu skolan en så bra räddning och omställning. Skolan har en struktur och mer ordning under dagen än förskolan. Vi fick en så nöjd son! Kan tänka mig att även Charles kan gilla strukturen och lektionerna mer än allt fritt att försöka orientera sig i. Bara en tanke alltså.
    Tyvärr är det så att många elever från andra kulturer inte kan svenska, bokstäver eller siffror alls. De behöver förskoleklass för att få samma möjlighet till nödvändiga grunder de senare behöver längre fram osv osv.

  4. Josefin

    Jag håller verkligen med om att skolplikten börjar gälla för tidigt! Jag förstår inte varför alla finner sig i detta – att man inte har tillgång till sitt barn när man vill, utan måste lämna in en ansökan och få den godkänd? FÖR ATT VARA MED SIN FEM- eller SEXÅRING? Varför startar ingen en revolution? Men jag antar att det är (ursäkta att jag blir politisk nu) good old sossesverige där det ska vara samma samma lika lika för alla, oavsett förutsättningar. För vissa barn/familjer är skolplikt från förskoleklass nödvändigt för att man ska ha en hyfsad chans att klara skolgången senare, och då får de som egentligen kan lära sina barn precis allt som målen säger, och mer därtill, åka med på tåget så att det blir LIKA (illa?) FÖR ALLA. För det är typ viktigare än allt annat.

      1. Nat

        Alltså HEAR på den
        Starta revolution och jag är med direkt
        Herre gud som man får kämpa för den där extra skidveckan för att få lite med tid ihop med sina barn och detta trots bra betyg och att vi som föräldrar gärna tar med och hemskolar under veckan barnen missar skolan

  5. Anna

    Hej! Det är en stor omställning att börja skolan! Det är också tufft att börja skolan i en pandemi. Vanligtvis är det väl inskolning några veckor – och vårdnadshavare med några dagar i början. Men nu i pandemin är det lämna på skolgården från dag 1. Det är tufft. Min flicka började förskoleklass när hon var 5,5 och de kändes så tufft i hjärtat att lämna henne på skolan efter fem minuter första dagen. Det gick ändå bra tycker jag så här i efterhand. Förskoleklassen på min dotters skola var förlagd i ett gammalt gatuhus bredvid ”stora” skolan med ett stort lekrum på ovanvåningen. Förskoleklassen var dessutom lite avskild från den stora skolgården och hade en egen liten del att vara på och vänja sig vid. Det i kombination med fantastiska pedagoger gjorde både mig och dottern lugna och trygga. Det kommer gå så bra! Men förstår dig precis! Kram

  6. Anna

    Jag tycker det är bra med skolplikt från förskoleklass då de lär sig otroligt mycket redan där. Tidigare kunde barn hamna efter vid en del frånvaro/ledighet. Jag tycker det är bra att barnen börjar att lära sig läsa,skriva och räkna redan i förskoleklass. På min tid hette det lekis och nuvarande förskoleklass är mer som dåtidens årskurs ett upplever jag. Sedan såklart finns det barn som inte riktigt är mogna för nya kraven i förskoleklass. Min äldsta son som nu går i 4an hade svårt med övergången mellan förskola och förskoleklass och det var tufft. Viktigt att ha en nära dialog med läraren då. Hoppas Charles ska trivas i skolan! Det är det viktigaste!

  7. Anna-Lena

    Känner igen mig massor, gick nog igenom en mini-kris i mitt föräldraskap förra året när min äldste började f-klass. Upplevde noll återkoppling från fritids (obs obs, inget ont om dem, alltid gulliga och bra med barnen, men liksom inte lönt att fråga hur dagen har varit). Istället ställer jag tusen frågor till min stackars sex-åring, som är helt slut av alla intryck och dessutom ska redogöra för hela sin dag och känslor för nervös moder 🤭

    Nu, ett år senare, känns allt SÅ bra, hatar eg att ge råd som inte är efterfrågade, men kanske kan det vi landat i funka för någon mer
    -Vår unge ger alltid dagen poäng på en 10-skala när vi hämtat, vi får en indikation på hur dagen varit, men är det låga poäng kan man vänta tills tex nattning för att luska i vad som påverkat.
    -Luska lite om det är någon pedagog som nämns mer av barnen, kanske har de ”connectat” lite och man kan få mer info från hen
    – Det finns ju möjlighet tänker jag att boka in fler korta avstämningar med läraren, eftersom man aldrig träffar hen, vanligtvis är det ju fritids man har kontakt med dagligen. Ett telefonsamtal eller via teams bara för att känna av hur ens barn verkar trivas och må, utan att det för den skull behöver ha hänt något ”särskilt”.

    Framförallt, det tar tid att landa in i allt det nya, men det kommer bli super för både Charles och er 🧡

  8. Mia

    Håller med! Min 5,5 åring började också f- klass nu, väldigt stort hopp från förskolan måste jag säga! Och de har mer ” lektioner” än jag kanske trodde. Corona- reglerna gjorde ju inte heller saken lättare, vi föräldrar måste lämna och hämta ute, inte gå in i kapprum mm, Sonen hade helst gått kvar på förskolan 😀.

  9. Maria

    Min son har precis börjat förskoleklass, på samma skola som min dotter (hon har börjat fyran). Vi har alltid varit nöjda och känt att barnen är trygga och att det finns plats för närhet, kramar och bus. Blev varm i hjärtat i morse när pedagogen som mötte sonen ute på skolgården lade armen om honom och följde honom in. En morgon ramlade min dotter med cykeln på väg till morgonfritids. Efter att hon blivit omplåstrad gick det för att hämta nål och tråd och lagade hennes byxor. Jag har inte upplevt att det varit hetsigt med att lära sig att räkna och skriva, det går mer ut på att leka fram lärandet. Sen det där med skolplikt i förskoleklass tycker jag också känns lite onödigt, men jag kan tänka mig att det blir lite hattigt om alla ska komma och gå som de vill. Men om barnen känner sig hängiga eller sjuka har de ju rätt att vara hemma. Det lär väl bli en hel del nu i höst.

  10. Erika

    Hej! Jag tänker att i f-klassen börjar man lära känna bokstäver och siffror mm på ett lekfullt sätt. Man kan leka och lära i lugn och ro på ett annat sätt än vad det blir senare i ettan och uppåt. Förskoleklassen ska ju vara som en brygga mellan förskolan och skolan, och det finns tid för både lek och lärande. I och med att det är skolplikt även i F-klassen får barnen mer liknande förutsättningar att kunna lära sig läsa och räkna i F-klass/ettan. Annars skulle det i ettan exempelvis kunna skilja en hel del i förkunskaper på någon som lekt med siffror och bokstäver mm ett helt år i f-klass mot någon som inte gått i f-klass och av olika anledningar inte har tränat något på varken bokstäver, siffror, mönster mm. (Givetvis vet jag att man kan lära sig väldigt mycket hemma också, och att det ändå kan skilja mycket i förkunskaper.)
    Däremot är det ju självklart att barnen ska känna sig trygga i skolan och på skolgården. ❤️

      1. Erika

        Ja, fast det jag menar är att det är inte så länge det varit skolplikt medan f-klass funnits längre. Min dotter som börjat trean nu var första årskullen som var skolpliktig redan i f-klass och pedagogiken i f-klassen då jämfört med åren dessförinnan tror jag inte har förändrats så mycket. F-klass fanns ju även tidigare som frivilligt att gå i. Och då tror jag det är bättre att alla går i den än som tidigare, en del gör det, och inte alla. Ettan ska ju fortfarande vara ettan. Det är inte meningen att man ska lära sig allt redan i f-klass som man tidigare lärde sig i ettan. Jag har iallafall upplevt med mina två att f-klass inte varit så kravfyllt utan mer som en förberedelse för att börja ettan. Med mycket lek, pyssel mm invävt med t ex någon fakta man lär sig, vänskapsfrågor, siffror, bokstäver och annat smått och gott. Och då tänker jag att en del som inte gick alls när det var frivilligt missade en del jämfört med de som gick i f-klass.

  11. Sofie

    Instämmer helt med detta! Har med mina äldsta barn upplevt den tid då det inte var skolplikt utan man fick tid att ”inskola” i skolans värld iom detta och inte tvinga in dem 5 dagar i veckan direkt. Nästa höst är det dags för lillebror och jag är redan nervös. Han är den där känsliga typen med behov och jag är orolig för hur de ska se och finnas där för honom redan. Han har noll intresse för lärande och ligger långt efter motoriskt PGA sjukdom så känns inte så kul därmed. Minns även med mina äldsta barn att de inte var mottagliga att lära sig i f-klassen utan lekte sig igenom denna tid och detta mottogs med oro och insatser från skolans håll. Jag som förälder blev förvånad kring hur allvarligt man tog f-klass och ville tvinga barnen till lärande om de uppenbarligen inte var redo till detta. Kan tycka att det är en enorm hets både från skola och föräldrar allt barnen ska kunna inför f-klass start men även hårda krav från start.

  12. Hanna

    Jag håller verkligen med! Helt sjukt att det är skolplikt redan för 6-åringar. Det är ju faktiskt inte så avancerad pedagogik. Tycker också steget varit enormt för vår tjej som inte ens är 6 ännu. Redan första veckan släpps de helt fritt på skolgården utan någon tydlig vuxennärvaro. Lämnar man tidigt ska de gå in helt själva, klä av sig och ha ordning på sina saker osv. Många fritidspedagoger är typ 18-åriga killar som har noll koll!! Och då har vi ändå valt den skolan med bäst rykte i vårt område. Vår tjej har nu plötsligt berättat att hon knappt ätit någon lunch och gråtit varje dag vid maten utan att vi fått någon sådan information. Nä, det här är för mycket för ett blödigt mammahjärta att klara av 🙁 Och så just att de ändå måste vara där 5 dagar i veckan. De får verkligen kämpa våra små känsliga ungar