Dödsångest – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

Annons

Dödsångest

Usch jag lever med sån ångest för döden för tillfället, det är sedan farfar gick bort och de senaste veckorna men framförallt senaste dagarna har det blivit så mycket värre och jag har en sån hemsk känsla av att någon nära mig ska gå bort. Brutalt att leva med.

Antagligen har det med veckan som kommer att göra…. det är ursättning, vi ska kliva in i farfars hem tillsammans och lite annat jobbigt som bara måste göras. Jag var där kvällen innan begravningen med pappa lite snabbt, hans vita solglasögon från vårt bröllop låg fortfarande på bänken i hallen och de var det första jag såg. Inte så konstigt med tanke på att denna bilden hänger utanför vårt sovrum och är det första och sista jag ser varje dag.

Vi delade ju ut fina, fula, tokiga solglasögon till alla gäster utanför kyrkan med texten “Låt inte vår kärlek blända er – ta solglasögon som skydd” och farfar valde de där vita… hans humor alltså… Den låten han framförde till oss på vårt bröllop var en av låtarna på begravningen, så allt hänger liksom ihop för mig…

Hur som, jag har ett så bra och fint liv och är så oändligt tacksam över det för tillfället. Vaknar varje dag och tar in hur magiskt liv jag har, med världens bästa man och partner och våra fina, fina söner. Gode gud, låt det aldrig hända dem något. Eller oss… eller våra föräldrar, syskon eller mostrar eller fastrar osv osv osv. Paniken över att något skulle hända någon just nu alltså… ahhh.

Grät så mycket när jag såg Linnéas “Dansa på min grav” på Så mycket bättre också. Den som är kvar måste leva vidare… så rätt, så viktigt men så hemskt.

Ingen peppig start på måndagen eller veckan men det är så jag känner nu, hoppas på att dagens gos med August, uteträningen och mammalunchen boostar upp.

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sophie

    Jag får ofta ångest och ältar – gick i KBT ett tag och fick ett tips som hjälpte mig; ”Värsta tanken”. När man ältar göder man ångesten, tänker exempelvis ”min man kommer att få cancer” och sedan dämpar man den genom att säga till sig själv (eller få andra i sin omgivning att säga) ”näää klart han inte kommer” och så går ångesten ner – men tanken är kvar, så då tänker du igen ”fast tänk om?!” Och sen ”nääää” Oså fortsätter det och ångesten dras ut och blir kanske värre och värre. Istället ska du stanna i den första, värsta tanken och acceptera den – Ja, han kanske får cancer. Sedan får du låta ångesten skölja över och stanna i tanken tills känslan av ångest går tillbaka igen. Sedan är det förbud på att vädra tanken med din omgivning (mer än någon enstaka gång, aldrig i syfte att älta). Grunden i detta är att ja, allt kan hända när som helst och du har ingen aning – sånt är livet och vad som händer om 10 min kan du inte kontrollera, så det måste man bara acceptera och gå vidare. Låter löjligt men funkar skitbra för mig iaf 🙂

  2. Simona Alf

    Min sambo fick cancer nu i augusti. (Han mår okej nu och skiten är borta!) men i stort sätt varje dag ser jag bilder i huvudet hur mina barn dör eller skadar sig. De e katastroftankar med tillhörande bilder:/ men nu har vi fått tillräckligt med skit så de ska bara inte hända!
    Hoppas du mår bättre av att dela me dig och vi kloka stannar och stöttar så gott vi kan! (Känner inte varandra, vi har träffats en gång när du och Paula hade er live pod i Sthlm men vill ändå skicka styrke kramar och du är så sjukt stark!

  3. Jackie

    Jag har levt med dödsångest sen jag var 7 då min pappa höll på att gå bort, ja är 26 nu o han lever fortfarande på övertid.
    Är så rädd för döden, att något ska hända mina nära något, får ångest över de allt som oftast.

  4. Sara

    Så jobbigt för dig! Jag lider också av dödsångest. Väldigt mycket mer sedan min chef fick cancer i våras. Jag får för mig att någon ska hända mig eller barnen. Jag blir så övertygad att det kommer bli sanning bara för att jag tänker på det så mycket. Som att jag känner det på mig.. På något konstigt sätt är det skönt att läsa att andra också har sån här ångest. Det känns lite lugnande. Tack för att du delade med dig! Hoppas att du kan släppa de dåliga tankarna! Kram

Annons