johannakajson

Johanna Kajson

Annons

När mat är svårt

Månadens krönika är släppt och den handlar om mat…
 
 
 

”Du äter för mycket” ”Du äter för lite” Du kan inte äta PASTA är du GALEN?!”

Jag står mitt på Sankt Eriksplan och tårarna fullkomligt rasar ner för mina kinder. Jag borde äta något till lunch men jag vet inte vad. Jag går några steg åt höger för jag tänker att jag kanske kan köpa med mig en pasta från mitt favoritställe, men hjärnan slår bakut och benen vill inte fortsätta röra sig framåt.”

 

 
Jag spelade in film när jag försökte prata om varför mat är så svårt för mig men det var svårt eftersom det fortfarande är rörigt i skallen – trots att jag är 30 år gammal. Där är så många lager i matångesten för mig och det är svårt att bena ut…
 
 
Och nu har jag ont i magen såklart för jag ”erkänner” flera saker i filmen…. Att den där diskussionen med över 80 kommentarer om att äta ”frukost till middag” vi hade på bloggen fortsatt mala i mig och att vi inte äter den där gemensamma middagen 17:30 varje dag och så pratar jag om rädslan att förstöra mitt barn. Och mycket mer..
 
 
Månadens krönikar hittar du alltså här
 
 
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

  1. Sandra

    Fina människa! Vill bara krama om dig.
    För det första, har inga barn men tänker att barn äter när dom är hungriga och äter sig mätt då, inget barn svälter sig själv. För det andra tycker jag att om man har svårt att äta åtminstone kan försöka få i sig en stadig frukost samt som du nämner en riktig och varm lunch. För jag menar, finns det något bättre än att äta frukost till middag? ❤

  2. Sofie

    En stor kram till dig för att du belyser det här! Jag har också tänkt mycket på vad jag borde göra men fick höra att det är bättre att tänka vad jag vill göra snarare än borde. Just för att inte skuldbelägga. För mig, singel utan barn, kan det ibland vara en bra lösning att äta mackor och dricka oboy till middag för att jag inte orkar fixa och herregud vem hinner baka bröd? Man måste prioritera! Är övertygad om att många pratar mer om vad de gör än vad som faktiskt sker hemma, och vi är ju uppvuxna på korv och snabbmakaroner, det blev ju bra! Nej lägg fokus på det som känns mer viktigt typ umgås på kvällen, alla är olika, så länge C följer sin kurva måste väl det vara bra? Barn har jättesmå magsäckar! Är det problem på riktigt kanske det är värt att tala med en dietist alternativt psykolog om något annat ligger bakom, men ni äter ju. Sen hur man äter borde inte vara vårt problem. Förstår att det är svårt i praktiken, kanske ska du testa att inte följa de bloggarna om det bara ger mest dålig energi? En till kram för din fina skånska, får mig att längta mer till Skåne! 🙂

  3. Johanna

    Du är så stark! Har också funderat mycket på det här med maten.. mina rutiner är väldigt oregelbundna vilket gör att jag främst äter mat när jag är hungrig. Och kommer jag hem kl 21 så äter jag ingen middag, trots att jag åt lunch 14. Tror stenhårt på att man ska lyssna på sin kropp, och kroppen mår bra av att man äter det man är sugen på. Självklart ska man inte äta ostbågar till middag varje dag, men man ska ju inte tvinga i sig något som kroppen inte vill ha. Du gör rätt på ditt sätt!! Lyssna inte på andra, du känner dig själv och ditt barn (!) bäst.

  4. Jenny

    Vad ledsen jag blir när jag hör att du känner så här! Jag tror ni är jättebra föräldrar till C och det enda som låter "fel" i det du berättar är du ska behöva bära på sådana här känslor, inte hur ni äter eller gör med C eller hur han sover. Har du funderat på att gå och prata med någon utomstående om detta så att du skulle kunna slippa dessa jobbiga känslor och så att du slipper tvivla på att det ju gör är bra nog? Hoppas det inte låter fräckt att säga nåt sånt det känns bara så onödigt att en alldeles tillräcklig mamma ska behöva tvivla så mycket i onödan. Och du, gällande frukost-middagen, kom ihåg att norrmännen alltid bara äter mackor till lunch och de verkar ju klara sig rätt bra:)

  5. Iman

    Blev så rörd av din video, satt och grät med dig. Du gör helt rätt i att göra som du vill! Jag fyllde 30 i år och har bestämt att nej, men nu räcker det. Jag äter vad jag vill när jag vill. Annars kan man inte äta något snart som du sa i videon,allt är ju förbjudet! Hos oss äter vi inte heller middag varje dag. Jag och min mat äter middag ibland och te&smörgås ibland. Vår son är lika gammal som C och får gröt & frukt på kvällen, han vägrar middag och vill ha något lätt. Sen blir det välling vid läggdags. Mina föräldrar har haft svårt för det då vi åt middag varje dag hemma hos mig men så ser det ut. Det funkar för oss och jag tänker inte ändra det. Tycker du är en frisk fläkt i denna värld och du är absolut inte ensam! Det är absolut inget fel i ert tänkande och er inställning till mat. Och C kommer att klara sig utmärkt i livet. Lita på dig själv, du fixar detta!

  6. Tess

    Å Johanna! Vad det både gör ont i mitt hjärta och värmer mitt hjärta av dina ord. Hur jag ser ångesten i dig när du berättar, men också en lättnad och förståelse att du förtjänar bannemej inte att behöva känna så här, men ändå gör du. Känner så igen mig. För mig yttrade det sig i en ätstörning, anorexia, när jag var 14. Sitter i än idag, men jag hanterar det, men helt bort från tankarna kommer jag aldrig komma. Däremot ser jag det som en styrka att jag känner igen signalerna och kan hjälpa mig själv och andra när varningsklockorna ringer.

  7. Matilda

    Så himla bra du pratar om mat och problemen som följer med! Fint att du vill berätta för oss!Jag älskar mat men det är jobbigt att få ihop vardagen och jag tycker att det var så skönt när du skrev att ni äter frukost till middag. Som en bekräftelse att det är okej att inte orka eller vilja laga mat!!Har själv inte barn men jag har jobbat med barn som varit som C med maten. Det har också varit barn med massa energi och fart trots mindre matintag. Folk ska sluta lägga sig i andras liv tycker jag. Alla är olika och olika saker fungerar. Du är så stark och en fantastisk inspiration! Tack för allt du gör!Kram!

  8. Lotta

    Känner igen så mycket i det du säger. Man blir verkligen förvirrad av dagens samhälle och vad man får äta/göra och inte.

    Känner också igen tankarna och oron kring att "förstöra sitt barn" min dotter har alltid haft svårt med maten, ända sedan födseln har hon dessutom gått upp "för lite" i vikt enligt kurvan. Detta får vi höra varje gång vi besöker BVC och det känns alltid som att det är mitt fel att hon inte går upp mer i vikt. Under tiden jag ammade var det fruktansvärt jobbigt och jag hann knappt med mig själv för att jag ville att hon hela tiden skulle få ligga vid bröstet så hon kunde äta.

    Nu är hon två år, pigg, glad och alldeles underbar. Hon går fortfarande inte upp i vikt enligt kurvan men nu har jag slutat ta åt mig av vad BVC säger. Hon växer på längden och utvecklas som hon ska och jag gör vad jag kan. Det viktigaste är, precis som du säger, att ge barnen en positiv upplevelse av mat, det är något mysigt, trevligt och gott. Inte tvång eller pekpinnar.

    Kämpa vidare!
    Kram

  9. Emma

    Tack för ytterligare en bra krönika! Precis som du är jag uppvuxen med att äta mackor till middag, i min familj åt vi aldrig lagad mat på vardagskvällarna. Än idag äter jag oftast mackor både till frukost och kvällsmat (middag), och jag skäms eftersom jag helst äter ljust bröd vilket så klart är onyttigt för mig. Men samtidigt så känner jag att så länge jag i alla fall äter och får i mig något så är jag nöjd just nu. Sen känner jag en stress inför hur det ska gå när jag får barn (vilket är ett projekt som jag misslyckats med hittills). Men om alla sköter sig själva och gör det som är bäst för den egna familjen så tror jag många skulle må bättre.

  10. Angelica

    Fina du, sån klok tjej du är o jag inser hur mkt jag känner igen mig i dina tankar. Jag är uppvuxen i en familj som aldrig varit intresserad av matlagning och vad jag kan minnas har jag för det mesta ätit bara en varm måltid per dag, dvs lunch och inte så jätteofta någon varm middag på kvällen, utan det har blivit mackor, fil mm. Sen jag blev vuxen o har inrutat egna rutiner och blivit ännu slarvigare med maten. Vi har en dotter som är 20 mån o hon har alltid haft trassligt förhållande till mat (och sömn). Lyckades tyvärr bara amma henne några veckor (där har vi ytterligare en ångestgrej där folk har åsikter) så vi gick över till ersättning. Hon åt precis som Charles inga större mängder men växte ändå ganska bra. Hon testar gärna mat o är nyfiken men är oerhört kräsen mot många andra barn upplever jag, samma på förskolan. Jag försöker laga mat oftare på vardagarna sen jag fick barn men för mig är det så stor planering att det ibland blir lättast att hon får äta gröt eller annat. Ibland på jobbet händer att jag handlar en matig macka och yoghurt till lunch då jag inte är sugen på annan mat o då får jag ständigt höra från kollegor "men varför äter du inte riktig mat, det där blir du väl inte mätt på". Skulle aldrig i mitt liv kommentera andras matlådor eller matrutiner. Blir så less på det perfekta svenska samhället o känner att jag gör så gott jag kan o skapar en vardag som funkar för mig o min familj. Hoppas du också kan stå på dig, du är inte ensam om dina tankar. Kram!!

  11. Vanessa

    så extremt starkt av dig!
    Trotts utbildning inom näringslära lever jag i perioder med någon form av ätstörning,Vetskapen om att jag ätit något "förbjudet" som du också pratar om gör mig illamående och jag kräker! Jag tvingar aldrig fram det utan den mentala instinkten om att ätit något farligt får mig att bli "sjuk" ibland när man känns risig stark vet man att man mår bra av pasta, potatis, bröd och gräddsås men när man går in i livets små nedgångar så blir hjärnan så där mossig och alla dessa hjärnspöke dyker upp igen!
    Jag är väldigt glad att du belyser ämnet. MEN… det som berörde mig mest var när du pratade om din rädsla om att "förstört" Charles!!! Vilket du verkligen inte har och jag hoppas att du aldrig känner så eller tänker tanken igen!! Du är världens bästa mamma till honom och du har inte påverkat honom och jag önskar att den tanken aldrig slår dig igen för det är inte så… min son är jämnårig med Charles och jag ammade 6 v sen bytte vi till ersättning och han åt aldrig ens i närheten av portionerna som var rekommenderade för hans ålder medan en väninnas son åt mer än "rekommenderat" vilket gjorde mig orolig men min grymma BVCsköterkska lugnade mig och jag hoppas du fått/får samma stöd från ditt BVC gällande Charles och hans mat!
    Tack för den enda bloggen som faktiskt är värd att läsa!
    Kram

  12. Sandra

    Tack! För att du delar med dig Johanna!
    Vi har faktiskt slutat med middag 17.00 till våra grabbar som ändå aldrig äter det. Dom äter bra till frukost, lunch och mellis och är inte så intresserade av mat på kvällen. Dom äter det dom behöver och så länge de är pigga och glada och mår bra så är väl det fine tycker jag. Macka och yoghurt funkar utmärkt till kvällsmat.
    Kör på precis så som ni gör. Din familj verkar funka utmärkt så! Vi är fler i Sverige som inte äter middag 17,30 ☺️
    Alla är olika och olika är BRA!
    😘 Kram Sandra

  13. L

    Tungt ämne. Jag känner igen mig till 110 %. Min räddning i detta har varit min man som har en otroligt sund syn på mat. Jag kämpar fortfarande men det har blivit lättare för mig genom att leva med en man med ett väldigt okomplicerat förhållande till mat.

    Hoppas att du finner DIN väg i detta.

    All lycka till dig ❤

  14. Anonym

    För det första så vill jag säga att jag håller med dig på punkten att man ska sluta lägga sig i vad/hur/när folk äter. Det kan slå väldigt fel, både för tankar kring mat och för tankar kring kropp eller vikt. För det andra så har jag en sambo som vill ha lagad mat på kvällen, och som dessutom tycker mat är ganska roligt överlag. Därför äter vi alltid lagad mat på kvällen, som han lagar. Men jag är ganska övertygad att om jag hade bott själv hade jag sannolikt ätit macka/flingor/fil till kvällsmat för det mesta, främst för att jag inte har något enormt intresse eller ork till vardags.
    Har inte heller några barn, men gillar citatet att man som förälder har som uppgift att förstöra barnen så lite som möjligt. Tror att det viktiga är att fundera över vad man själv tycker är viktigt att föra vidare till åt sitt barn. Är det viktigt att föra vidare middag-17.30-vanor? Är det viktigt att föra vidare att mat är roligt och gott? Är det viktigt att föra vidare att man ska äta miljövänligt, hållbart och ekologiskt? Är det viktigt att föra vidare att man ska äta hälsosamt och nyttigt? Är det viktigt att föra vidare ett väldigt okomplicerat förhållande till mat? Är det viktigt att föra vidare att man ska känna efter hur mat får en att må? Är det viktiga att måltiden ska vara mysig för alla inblandade? Alla lägger olika värdering i vad som är viktigt. Tycker du det är mysigt att äta mackor i soffan? Gör det! Du själv verkar ju ha trevliga minnen från din egen uppväxt i just det scenariot. Barn kommer växa upp med helt egna påhitt och vanor ändå.

  15. Anonym

    För det första så vill jag säga att jag håller med dig på punkten att man ska sluta lägga sig i vad/hur/när folk äter. Det kan slå väldigt fel, både för tankar kring mat och för tankar kring kropp eller vikt. För det andra så har jag en sambo som vill ha lagad mat på kvällen, och som dessutom tycker mat är ganska roligt överlag. Därför äter vi alltid lagad mat på kvällen, som han lagar. Men jag är ganska övertygad att om jag hade bott själv hade jag sannolikt ätit macka/flingor/fil till kvällsmat för det mesta, främst för att jag inte har något enormt intresse eller ork till vardags.
    Har inte heller några barn, men gillar citatet att man som förälder har som uppgift att förstöra barnen så lite som möjligt. Tror att det viktiga är att fundera över vad man själv tycker är viktigt att föra vidare till åt sitt barn. Är det viktigt att föra vidare middag-17.30-vanor? Är det viktigt att föra vidare att mat är roligt och gott? Är det viktigt att föra vidare att man ska äta miljövänligt, hållbart och ekologiskt? Är det viktigt att föra vidare att man ska äta hälsosamt och nyttigt? Är det viktigt att föra vidare ett väldigt okomplicerat förhållande till mat? Är det viktigt att föra vidare att man ska känna efter hur mat får en att må? Är det viktiga att måltiden ska vara mysig för alla inblandade? Alla lägger olika värdering i vad som är viktigt. Tycker du det är mysigt att äta mackor i soffan? Gör det! Du själv verkar ju ha trevliga minnen från din egen uppväxt i just det scenariot. Barn kommer växa upp med helt egna påhitt och vanor ändå.

  16. Sofia

    Ironiskt nog finns en annons om hur en ska gå ner 3kg bukfettet precis bredvid resultatet av din fråga som ställs längst ned i krönikan… Kändes så otroligt sorgligt!

  17. Emma

    Hej på dig, tyckte det var ett intressant ämne och bra talat i din video om just detta känsliga ämne som berör många av oss individer både på gott och ont.

    Jag äter precis det jag vill och hur ofta jag vill, så länge jag mår bra av det så bryr jag mig inte om vad andra säger om vad man äter för nåt.

    Tycker det är upp till var och en att själv bestämma vad man vill äta så länge man inte mår dåligt av det.

    Mvh Emma … (Y) 🙂 Kram ..och ha en underbar fin fortsatt skön kväll och helg på dig.

  18. Caroline

    TACK Johanna för så himla bra ord! TACK för att du vågar stå upp för det du tror på. Vi behöver få ett samhälle som visar att det är OKEJ att vara sig själv. Att vi är olika och att det är just precis så det ska vara.

    Du är en förebild och jag uppskattar alltid dina blogginlägg.

    KRAM!

Annons