En läskig framtid – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

Annons

En läskig framtid

Hemma igen och helt slut, som väntat såklart men nu vill jag bara bädda ner mig och vila tills imorgon. Läkaren var bra, hon tog sig an helheten och är inne på nervblockader igen. Det är att det skickas smärtsignaler i tid och otid så jag får ont i mage och huvud. Nu ville hon att dessa ska försöka blockeras helt med medicinering. Detta provades på mig 2013 och jag mådde frrrruuuuktansvärt dåligt på den medicinen och medan hjärnan var speedad och kreativ till max så gick jag ner mer och mer i vikt och kroppen tynade sakt bort och musklerna likaså. Jag hade hjärna som en speedad 20-åring på uppåtjack men kroppen var helt slut som en 90-årings ungefär. En fruktansvärd situation men framförallt så kände jag inte igen mig själv, jag kunde inte styra impulser, jag kunde inte ens reglera mitt tonfall och jag hade hemska tankar om självskadebeteende till slut. Den medicinen förstörde nästan mitt liv och det är min största rädsla nu när min läkare vill prova en liknande medicin som fungerar ungefär likadant men ska vara något mildare och funka liiite annorlunda så att om jag har tur så blir det inte likadant. Jag fasar lite inför detta, men läkaren hörde vad jag sa och frågade om jag kunde tänka mig att prova en superlåg dos och öka sakta, sakta för att se om denna funkade. Och om det blir som förra gången så får jag säga stopp och lägga ner, det livet vill jag aldrig mer leva.
 
Skillnaden är att biverknignen som fick mig att gå ner i vikt verkar vara att man går upp i vikt denna gången och jag ska ju egentligen inte bry mig på varken eller men det ÄR obehagligt när kroppen påverkas av så starka preparat och man förändras i kroppen utan att man vill. Jag hoppas verkligen inte att så är fallet. Ytligt men ja, det hänger ihop med välmåendet på något sätt att veta att jag själv styr.
 
Men, ikväll börjar jag med 25mg försiktigt och jag har pratat med mina nära och kära precis som förra gången och bett dem hjälpa mig hålla utkik efter biverkningarna och hur jag mår. Det är svårt att se själv när man är i medicineringen. Så de närmsta veckorna känns läskiga, jätteläskiga.
 
Och utöver det så fick jag en ny ännu starkade medicin mot huvudvärksattackerna som hon trodde mer på, håller tummarna för det med. Uppföljning blir iaf redan om två veckor vilket känns skönt.
 
Mina vackra blommor jag köpte igår blev denna fina, tröstande bukett.
 
 
 
Nu ska jag krypa ner under täcket, tack alla fina för stöd!
 
 
 
 
 
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Helena

    Usch, tänk om det fanns en mirakelmedicin utan biverkningar för dig och andra med kronisk smärta..! Hoppas för dig att ni hittar en fungerande lösning som passar dig och hur du vill leva. Och man får vara ytlig faktiskt 😉 Kram

  2. Susanna Maria

    Hoppas att biverkningarna inte blir så starka och att det går bra för dig att börja med en liten dos och trappa upp, förhoppningsvis vänjer sig kroppen då.
    Massa styrkekramar till dig och lycka till <3

  3. Carin

    Tänkte fråga om du testat akupunktur som smärtlindring? Eller andra alternativa metoder? Nu har du ju vad jag förstår äntligen fått träffa ett läkarteam som ska se hela kroppen. Den västerländska sjukvården har ju annars lite svårt för att just se helheten. Istället känns det ibland som man vill dela upp kroppen i tårtbitar och bota en del var för sig. Medans den alternativa vården kan se helheten <3

  4. Tess

    Hoppas verkligen att detta hjälper nu Johanna och att läkaren "håller fast i dig" tills ni hittat någonting som funkar för dig. Du verkar ha ett fantastiskt skyddsnät och stöttepelare omkring dig. Håller alla tummar för att det här ska bli bättre nu. Kram!

  5. Ida

    Hej starka, snygga och tappra Johanna!

    Jag är så imponerad av din styrka och ditt mod och imponeras av dig varje! Jag lever själv med en kronisk sjukdom med mycket smärta och har precis som du nyligen fått barn. Jag vet hur svårt det är att försöka leva ett så "normalt" liv som möjligt när det enda som man egentligen orkar är att ligga i sängen. Jag har själv funderat på att söka mig till en smärtklinik. Jag har en superbra specialistläkare men han har liksom inte kolla på övriga kroppen som också tar mycket stryk vid långvarig smärta. Min fråga till dig är om du har tips på någon bra allmänläkare/vårdcentral som du går till (Jag är relativt nyinflyttad till Vasastan)? Som sjuk behöver man någon som ser till helheten inte bara den delen av kroppen som är sjuk.
    Jag är så glad över att du valt att dela med dig av ditt liv utan filter. Jag tror att du inspirerar många med din blogg, du inspirerar varje fall!

    Många styrke kramar

  6. Elin

    Hej Johanna.

    Har följt dig och din fina familj en tid. Ville bara skicka en styrke-kram och önska dig all lycka till! Håller tummarna för att det ska fungera denna gången.

    Jag känner igen mig så i det du skriver. Jag har själv inte erfarenhet av varken dina symptom eller mediciner. Men av andra anledningar äter jag stundtals stora doser kortison. Kortison gör en också väldigt speedad, fast att man egentligen är så otroligt trött. Depression, ångest, insomnia och humörsvängningar kommer som ett brev på posten. Jag tappar bort mig själv lite, känner inte igen mina egna tankar. Och det är obehagligt. Kortison medför viktuppgång, och ja, även om det är övergående och "bara" ytligt så håller jag med dig. Det hänger ihop med mitt välmående. Tack för att du hjälpte mig att sätta ord på mina känslor. Ibland tappar jag bort mig själv i alla känslor som slåss inom mig med denna medicinen.
    Stor lycka till. Kram!

  7. Kim

    Jag hoppas för din skull att det blir bra och att du slipper hemska biverkningar! Du är väldigt inspirerande som orkar med allt du gör trots kroniska smärtor. Stor kram!

Annons