Johanna Kajson

När allt är upp och ner

Jag känner mig ledsen i hela kroppen idag med, tisdagens flash back satte sig verkligen hårt och ovanpå det så drog jag ner levaxinet drastiskt och känner av effekten rejält. Läste nu att många blir rekommenderade att trappa ner långsamt men det sa inte min sköterska så nu undrar jag om det är därför jag känner av det så extremt? Ska till läkaren 8 september iaf!
Sen har min lilla filur Charles gett sig in i tredje utvecklingsfasen och allt vad mat, sömn och gråt är upp och ner. Är bara en kort period så bara att försöka ge honom det han vill ha så är vi nog snart igenom det. 
Läser boken parallellt, så himla spännande hur väl allt stämmer!

Den här ledsamheten hoppas jag går över snart hörreni, gråten ligger liksom utanpå skinnet precis hela tiden. Precis som i mitten på graviditeten, märklig känsla!
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sofia

    Det är verkligen bra att snacka lite med psykoglogen på BVC. Två möten hade vi (tog med min man också) och det kändes redan så mycket enklare! Hoppas du känner dig gladare snart. Kram!

  2. Åsa

    Har inga ju inga smarta mammatips att ge men ta det lugnt och stressa inte med träning och "måsten" utan gör det du känner för och vad som passar för dagen. Allt har sin tid. <3 Sköt om dig, fina vän!

  3. Åsa

    Har inga ju inga smarta mammatips att ge men ta det lugnt och stressa inte med träning och "måsten" utan gör det du känner för och vad som passar för dagen. Allt har sin tid. <3 Sköt om dig, fina vän!

  4. ISA

    nej men fy för den känslan! tror absolut det har med medicinen att göra, sånt ska väl ALLTID trappas ner lååångsamt eller? :O Hoppas det vänder snart iaf! kram

  5. Suss

    Det är omtumlande på alla sätt och vis att bli förälder och även om man känner en enorm tacksamhet och lycka kan man må dåligt. Jag fick hjälp via Bvc att komma till terapeut och bearbeta allt lite. Det var himla bra. Jag hade absolut ingen förlossningsdep men kände mig orolig, olustig och ledsen. Kände inte igen mig själv och oroade mig för ALLT! Trodde jag fått cancer och tänkte katastroftankar.

    Ville bara säga att det är såååååå vanligt att man känner sig lite blue. Viktigt att ta alla sina känslor på allvar.

    Kram på dig!

  6. Therése

    Nog är det jobbigt med de där utvecklingsstegen när man är i dem. Mat mat mat och närhet närhet närhet. Där och då tänker jag "jaha, är det så här det ska vara nu?", fast jag vet bättre. Och oj så kul ich häftig det är efter stegen när de upptäckt och lärt sig nya saker. Jag börjar se ett mönster att vår dotter vägrar vagnen just under stegen…
    Hoppas det stabiliserar sig med medicineringen snart så du kan känna igen dig själv och få tillbaka energi. Kram!