0,6% har föreliggande moderkaka… – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

0,6% har föreliggande moderkaka…

Och jag är en av dem, är det inte otroligt?! Rickard säger att jag ska tänka att jag är unik eftersom jag alltid har det som “nästintill ingen har” och får komplikationer och biverkningar som är “så låg sannolikhet att man får så det inte är klokt”. Det ÄR inte så konstigt att jag inte vågar lite på sjukvården när de säger sånt till mig – för i 9 fall av 10 står jag där och är den där lilla, lilla procenten.
 
Igår var vi ju på tillväxtultraljudet och Mr Mini mådde toppen, låg perfekt i alla mått och kurvor och han är definitivt en liten kille kan man väl lugnt konstatera efter de inzoomade bilderna läkaren gav oss, haha.
 
 Foto av Dayfotografi från förra veckan…
 
VI däremot fick mig en liten kalldusch när han snabbt konstaterade att moderkakan låg för nära “hålet” som man säger och att vi måste ställa in oss på planerat kejsarsnitt. Vi blev lite chockade och besvikna båda två då vi förberett oss så enormt mycket och peppat upp oss inför förlossningen. Jag har på riktigt sett fram emot det till 1000 och känt att anledningen till all smärta jag haft de senaste åren och alla sjukhusbesök vi varit på skulle leda fram till att vi är så här pass tränade inför en förlossning – ÄNTLIGEN skulle vi få uppleva positiv smärta och teama upp oss genom det. Och på fredag har vi bokad profylax med bästa Carina på Babyz – allt vändes helt enkelt upp och ner.
 
Planerat kejsarsnitt? Vi har varit extremt öppna för att det kan sluta med ett akut kejsarsnitt och att om läkarna säger att det är det som gäller så ska vi försöka undvika att bli besvikna eftersom de vet bäst och isf är det bästa sättet att få ut Mr Mini just då… Men planerat kejsarsnitt var vi inte riktigt beredda på och jag blev själv lite förvånad över hur extremt ledsen, besviken och chockad jag blev igår. Alla pratar ju om att det bästa för barnet och mamman är att föda vaginalt, riskerna är större vid kejsarsnitt och återhämtningen längre. Klart man inte hoppar jämfota när man tvingas till det!
 
Jag tänker på alla som pratat om hur viktigt det är  med sen avnavling, att barnet mår bäst av att kämpa sig igenom en vaginal förlossning, hur viktigt det är med hud mot hud direkt, att barnet kommer till mamman direkt och får lukta, vara nära osv… Hur blir det med allt sånt som är så HIMLA viktigt?!
 
Han sa att vi kan få komma och titta på ett till ultraljud i vecka 37 eller 38 men det är ändå mer troligt att det blir planerat kejsarsnitt så antingen tar man beslutet nu på planerat kejsarsnitt och det ska vi prata med barnmorskan nästa vecka hur vi gör med allt. Ett planerat kejsarsnitt görs ju i vecka 39 så det känns väldigt tajt alltihop – just nu avbokade vi profylaxen tills vi vet hur vi gör – vi vill ändå träffa Carina och förbereda oss men vi vill ju vet VAD vi ska förbereda oss för isf…
 
Sen undrar jag ju hur det funkar med föreliggande moderkaka – läser lite skräckande historier om att man blöder lättare, att OM man börjar blöda måste man åka in akut som attans, att man måste ta det lugnt och inte träna osv (och jag var på gymmet igårkväll och har gravidyoga idag) för att undvika blödningar och vi fick ingen sån info igår så det är ju mycket frågetecken just nu helt enkelt.
 
 
 
Det viktigaste är såklart att Mr Mini mår bra, vilket han gör, och att vi får hjälp att få ut honom på allra bästa sätt utefter våra förutsättningar. Om ett par dagar har nog gråten och besvikelsen lagt sig och vi kan ladda om och därefter kommer det kännas toppen hur det än blir. Det förstår jag ju – så nu får jag tillåta mig att vara lite ledsen en stund.
 
 
 
 
 
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Clara Edvinsson

    Visst blir en lite ställd när det inte riktigt blir som en tänkt sig, men se det som så att läkarna vet bäst och gör bäst för dig och er mini. Du kommer greja det där suveränt!

  2. Johanna

    Har gjort planerade kejsarsnitt pga förlossningsrädsla med båda mina barn och det är verkligen hur lugnt och tryggt som helst (födde på Danderyd, såå proffsiga!). Inga komplikationer what so ever och barnen är så friska o välmående så. Med andra ord: Blir det planerat snitt så är det verkligen ingenting att oroa er för. Bara att njuta av en lugn o trygg förlossning och tid efteråt. Stort lycka till:) Kram från Johanna

  3. Anonym

    Ett litet tillägg:
    Ser att många skrivet att läketiden är längre vid snitt samt att man inte får lyfta tungt. Det är väldigt individuellt. Jag tränade hela min graviditet, födde med snitt och var fullt rörlig dagen efter. I min föräldragrupp hade de flesta svårt att röra sig länge och några har det fortfarande. Tunga lyft ska alla nyförlösta undvika, bäckenet är skört, och stygn oavsett var de sitter kan gå upp!

  4. Anonym

    Jag födde vår son med planerat kejsarsnitt, för mig fanns det dock inte på kartan att genomgå en vaginal förlossning.

    Det var det häftigaste jag gjort! All personal var superproffsig under snittet. Bebis skrek när han kom ut och han hamnade på mitt bröst. Jag märkte så tydligt när de lyfte ut honom, sa till min man att nu kommer hen! Pappa fick frisera navelsträngen lite med 🙂 Han låg kvar där medans jag blev sydd, minns inget av det egentligen eftersom man bara hade ögon för det fina lilla livet! Vi var tillsammans på uppvaket och när bebis inte låg hud mot mig var det hud mot pappa. En BM förklarade att vi inte varit ifrån varandra mer än vid en vanlig vilket kändes bra. Amningen kom igång direkt och jag var uppe på ett par timmar och i princip smärtfri dagen efter. I jämförelse med de jag såg på BB var jag väldigt pigg i kroppen.

    Risker finns det med både en VF och ett KS, inget är ett riskfritt alternativ. Mini, hur han än gör sin entré, kommer må toppen! Läs på om kejsarsnitt och ladda på samma sätt som du gjort inför en VF! Du ska föda ert barn snart, hur det görs är en liten parentes i det stora hav av föräldraskap som väntar!

    Födelsen är ju inte målet, livet därefter är det.

  5. Eslöv

    Med två snitt i bagaget kommer jag aldrig att få föda vaginalt och vet du vad? HUR barnet än kommer till dig så är det en prestation! Det är så satans med prestige i det där med att föda barn och jag tycker verkligen att det är så fel! Huvudsaken är ju att ni alla tre mår bra i slutet och allt kommer att gå bra! Heja..

  6. Tessan

    Mitt första barn blev ett akut kejsarsnitt och det är det jobbigaste jag varit med om. Att bli nedsövd, att inte få vara med när mitt barn plockas ut, det sörjer jag än idag. Men det stora positiva var att min sambo fick 3 magiska timmar själv med sin son när jag låg på uppvaket! Min dotter föddes efter det genom planerat kejsarsnitt och det var den finaste, lugnaste upplevelse jag haft, jag fick vara med genom hela processen, alltså inte bli nedsövd och snuvad på upplevelsen. Jag är glad och rörd över att pappan till mina barn fått en fantastiskt start och några oförglömliga Första timmar själv med sina barn 🙂 Det kommer bli kanon på eran dag, ni kommer få er Lilla prins:)

  7. Malin

    Imorgon är det tre veckor sedan jag fick mitt första barn, en dotter. Vi visste om att hon låg i säte och valde ett planerat snitt här i Helsingborg istället för att riskera ett akut. Jag orkade mig precis som du innan, över samma saker, men det behövdes verkligen inte. Kan inte tänka mig en smidigare förlossning. Personalen tog hand om oss och jag kände mig trygg hela tiden. Det är nog bra att vara beredd och påläst så att man inte blir förvånad ifall barnet inte skriker på en gång men för oss så skrek hon innan vi kunde se henne, se fick vi se henne och min man följde med ut och klippte navelsträngen och sen fick hon ligga på mitt bröst medan de sydde igen. Jag kan inte tänka mig att hon skulle ha mått bättre av en vaginal förlossning. Jag har full tilltro till att hon får i sig alla viktiga bakterier när jag ammar henne. Samma dag som snittet var jag uppe själv på benen och gick på toaletten, andra dagen promenerade jag i korridoren. Att läkningen tar längre tid märker jag mest av i form av att jag vet att jag inte får lyfta tunga saker, det gör inte ont, men det ska ju läka i lugn och ro så man får påminna sig själv om att ta det lugnt. Mitt tips är att inte ha för bråttom hem från bb, om du har tänkt amma så är det guld värt att stanna några dagar bara på grund av det, de första dagarna lär man sig något nytt varje dag och signalknappen bredvid sängen är det bästa man har. Summa summarum: otroligt smidigt sätt att föda barn när det är detta alternativet man har, bedövning är inte så dumt trots allt 😉 och läkningen tar längre tid men är kanske på sätt och vis smidigare än vid vaginal förlossning eftersom man från den ljusa sidan slipper ha ont vid toalettbesök och andra problem. Är guld värt med en man som är hemma de första veckorna så att du kan undvika tunga lyft. Min erfarenhet av kejsarsnitt är väldigt positiv, även om jag hoppas få prova på vaginal förlossning nästa gång så kunde det omöjligt att gått bättre den här gången. Hoppas det här hjälper dig och stort lycka till!! Det är absolut ingen idé nu att oroa sig över eventuella biverkningar för det kommer ni ändå lösa efterhand. Det största problemen nu tre veckor senare är att jag inte vågar lyfta saker för att jag är rädd för att förstöra läkningen, men från den ljusa sidan så är ju hon vårt första barn och det finns inget annat som behöver mitt fokus förutom hon!

  8. Anonym

    Förstör din besvikelse. Jag råkade ut för samma sak strax innan vi fick vår dotter. Men de gjorde ett till ultraljud någon vecka senare och då visade det sej att den hade flyttat på sej och förlossningen förlöpte helt utan problem. Oavsett om det blir kejsarsnitt eller ej så får man tänka på att det ändå var tur att de såg det. Annars hade det ju kunna ställa till med mer problem än vad som är nödvändigt. Kram o lycka till!

  9. Sanna

    Jag kan verkligen förstå hur besviken du är, fick själv förlösas akut pga svår havandeskapsförgiftning och mådde så dåligt. Vänner som haft ett planerat snitt har tyckt att det varit jättepositivt och ändå träffat barnet efter ett par timmar. Så finns det risker så är ett planerat betydligt bättre. Det är helt normalt att bli väldigt ledsen över att det man laddat så för kanske inte blir av men barnet kommer ju hur som helst ut. Snart är han här! Kämpa på!

  10. Linda

    Fina Johanna,
    Jag fick en underbar son för 8 mån sedan. Det slutade med ett urakut kejsarsnitt. Jag har varit mkt ledsen över att jag inte fick hålla min son direkt, inte få upp honom på bröstet utan istället fick jag se honom först efter 6 h. Jag fick dock infektion och andra komplikationer som gjorde att jag var "borta" till stor del första tiden. Så med det sagt så vill jag säga till dig att ett planerat kejsarsnitt är bättre än om det blir akut. Du är vaken, din man får vara med och du får direkt se er klimp! Och visst har du rätt, det är längre läkningsprocess än om man föder vaginalt. Jag kunde inte resa mig själv de första 2 dygnen, fick inte gå på toa själv mm. Men det är så mycket mer värt än att få akut. Med ett planerat kejsarsnitt så får du troligtvis ändå en positiv upplevelse. Har du frågor så tveka inte att ställa dem, allt du undrar, från hur hela proceduren går till, till hur läkningen ser ut, hur anknytningen till bebisen kan bli mm. Alla dina funderingar är viktiga och ta din tid till att få svar på dem! Stor stor kram! Detta fixar du 😉

  11. Sara

    Hej Johanna! Förstår att du är besviken. Själv kämpade jag på i 30 h och sen blev det akut snitt. Jag mådde inte bra under snittet och låg sen själv på post op. Men det underbara i allt detta är att trots att jag inte fick uppleva det magiska med att få upp min dotter på bröstet och ha henne nära första timmarna så fick min man det. Det är en upplevelse som jag vet han tyckte var magisk även om han inte önskade ett snitt.
    Mitt bästa tips för att må bra efter snitt är att försöka gå upp och gå så fort som möjligt. Även om promenaden är ett var runt rummet 🙂 rörelse är bra och kommer göra att du mår bättre.
    Stor kram och lycka till med allt!!

  12. Sofia

    Förstår din besvikelse men försök att inte tänka så! I ditt fall är ju kejsarsnitt då det absolut bästa för just dig och bebis! Jag höll på i 38 timmar med min jäkla förlossning och sen blev det akutsnitt. Jag var såå förbannad, hade inte haft en tanke på att det kunde bli så. Jag kände att jag haft ont i onödan typ. Det finns ju fördelar med både snitt och vaginalt. Många kramar till dig!

  13. Anonym

    Har fött en dotter med planerat kejsarsnitt och väntar nu dotter nummer två som också ska födas med snitt om 10 v. Jag kände mig jättenöjd med mitt snitt. Gick snabbt att återhämta sig. Jag satt upp samma eftermiddag. Min foglossning blev bättre och allt gick smidigt. De väntar med avnavlingen på samma sätt och min lilla tjej låg på mitt bröst medan de sydde ihop. Det var jätteskönt att ha allt planerat och jag skulle inte vilja vara utan min snittupplevelse.

    Styrkekramar

  14. Carro

    Har inte fött några egna barn men jobbar med dess underbara små liven. Om det nu skulle bli ett kejsarsnitt och om nu inte du skulle få upp honom så finns ju Mr. minis pappa där. Många mammor som kanske inte kan amma eller vara den första som håller i sitt barn kan nog behöva tänka tanken att vad fint att det faktiskt får bli pappans roll. Även pappan är såklart en super trygghet för barnet och många gånger upplevs det som att barnen faktiskt får en mer positiv relation med pappan och att pappan känner sig mer delaktig. Hoppas du förstår vad jag menar 😜 Inget ont utan att det har något gott med sig! Kramar

  15. Johanna

    Förstår verkligen din besvikelse och "sorg" över förlossningen, jag känner samma sak. Såg de inte att moderkakan var föreliggande på rul? Vi fick reda på det då och igår blev jag inlagd akut pga just föreliggande moderkaka och att den plötsligt började blöda 🙁

  16. Eini

    Förstår precis dina känslor. Fick mitt första barn med planerat snitt pga sätesbjudning. Kände mig helt sjukt snuvad på konfekten. Vet inte om olika sjukhus gör olika men jag fick ha med mig mannen och barnet hela tiden under och efter snittet. På uppvak mm och personalen var noga med att första kontakten mellan barnet och mig inte skulle brytas så jag hade henne på bröstet medan jag syddes och fixades. Styrkekram!

  17. Lisa

    Fina Johanna!! Förstår att du är jättebesviken och ledsen men så fort du har Mini i din famn så kommer allt det där vara som bortblåst, det lovar jag. Tänk vad skönt att ni vet detta NU och att det blir ett lugnt, planerat snitt istället för ett urakut. Det viktigaste är att han kommer ut på ett säkert sätt (och i det här fallet är ju det INTE det bästa att ni går igenom en vaginal förlossning) och att ni båda får lov att må bra. Att gå igenom ett kejsarsnitt är också att föda barn! Och de kommer säkert lägga honom hos dig en så fort han är ute så ni får snusa lite på varandra. Har du vänner omkring dig som gjort kejsarsnitt? Om inte, hojta till mig, har ett gäng (bland annat syrran som också hade moderkakan i framvägg) om du vill prata lite. Största kramen!

    1. johannakajson
      JOHANNA KAJSON

      <3 Jag har några jag ska intervjua kring deras kejsarsnitt tänkte jag och det svåraste nu tycker jag är att vi kanske ska kolla i vecka 38 och jag inte riktigt vet hur jag ska fortsätta förbereda mig. Får se vad barnmorskan säger, de kanske bestämmer kejsarsnitt redan nu iaf och isf är det ju lättare att bara ställa om.