Vecka 29 – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

Vecka 29

Tjoff så hade en vecka till susat förbi och imorgon går vi in i vecka 30 så här kommer en liten update för hur vecka 29 varit tänkte jag.
 
Bild från gymmet igår, är så tacksam att jag kunnat köra träningen fortsatt när promenaderna inte funkar!
 
Vecka 29
 
– Jag är tröttare igen och det märks oftast under tidig eftermiddag och på kvällen. Inte så farligt så jag inte “kan hålla mig vaken” utan mer en känsla av att det vore skönt att få vila eller sova en stund… Är nog den här tillväxtperioden Mr Mini är inne i nu vecka 28-32…
 
– Mr Mini väger nu runt 1,4kg och är ca 37cm lång. Snart dags att låta er gissa längd och vikt vid hans födelse!! Jag tror vi sätter ihop en liten tävling här på bloggen så kan alla som vill gissa göra det på ett samlat ställe, lite kul att se sen vem som hade rätt!
 
– Vi var ju på infoträffen på BB Sophia i onsdags och idag ska vi gå på första delen i föräldrarutbildningen, spännande! Det märks att det börjar närma sig för apparna börjar påminna om att skriva förlossningsbrev och planera de sista inköpen… Vi valde BB Sophia fortsatt och det känns super i magen!
 
– Barnvagnen kom denna veckan och igår skruvade vi ihop den, hurra! Nu är det bara spälsäng, skötbord och lite småfix från Apoteket kvar innan vi kan skriva det där förlossningsbrevet och packa BB-väskan. Tiden går fort när man har roligt! Och barnvagnen, ja den kör jag omkring med här hemma idag precis som vi burit runt på babyskyddet till och från och knäppt fast min nalle för att “träna”, det märkts att vi längtar enormt efter att få träffa Mr Mini båda två…
 
– Jag har kunna fortsätta med båda gravidyoga och styrketräning denna veckan vilket jag är SÅ glad för. Foglossningen och magsmärtorna går lite upp och ner från dag till dag (de senaste dagarna har foglossningen känts bättre igen t ex – då får man passa på minsann!). Det jobbigaste är nog faktiskt smärtan i magen och framförallt ömheten PÅ magen – bara jag kramar någon som komma åt magen gör det ont. (Så jag står alltid med den åt sidan eller putar ut ENORMT med rumpan när jag kramar folk numera, haha. Måste se kul ut…)
 
– Jag har börjat tycka det här med maten är jobbigt igen. Där är mindre plats i magen eftersom Mr Mini växer och jag känner mig lite stressad över att äta all bra mat och alla viktiga mellanmål och allt för ofta slutar det med att jag väntar flera timmar för länge för jag inte vill äta något alls då. Kall mat, sallader och soppor går fortfarande inte ner utan det måste vara riktig lagad mat, gärna pasta eller yoghurt och mackor typ. Tror jag får köra extra gröna juicer nu igen för att boosta mig och inte känna mig stressad över näringen.
 
– Mentalt fortsätter jag förbereda mig för förlossningen och jag är riktigt peppad och ser fram emot det. Låter det knäppt? Ja kanske lite, innan var jag rädd för det stora smärtsamma med att ett barn skulle lyckas komma ur mig men efter att ha läst på vad som faktiskt händer med kroppen (det är ju freakin magi hur den kan vända och vrida på sig tillsammans med barnet som hjälper till att ändra position!!) så är jag lugn för att min kropp är skapt för detta. Den vet redan hur den ska göra. Det jag kan göra däremot är att fortsätta förbereda mig, träna på total avslappning i stressade och smärtande situationer, andningen och även fortsätta träna själva kroppen så mycket jag kan för att orka vara upprätt så mycket som möjligt. Och allt detta är jag faktiskt jäkligt peppad på, bring it on säger jag bara! (Om jag inte är rädd för någonting alls? Joooodå, min rädsla ligger faktiskt i att gå ifrån förlossningen med ännu något kroniskt besvär, just nu har det skrivits enormt mycket om förlossningsskador och kvinnor som aldrig riktigt läker och jag tror inte jag pallar något mer kroniskt besvär – MEN – det kan jag inte göra så mycket mer åt än det jag skrivit ovan så jag försöker att inte låta dessa tankarna ta så mycket plats hos mig.)
 
– Jag läste Emmas grymma inlägg om hela “vänta du bara” kommentarerna och kände så väl igen mig i vissa grejer men känner mig samtidigt så jäkla tacksam för att de flesta omkring mig är otroligt peppande. Isabella, Mia och Zandra är väl de jag främst vänt mig till för råd och tips och de är alla tre riktiga powermammor som bara boostar mig med bra energi, grymma tips och låter mig ha mina härliga, egna förhoppningar och visioner om framtiden. Jag har sållat bort alla opeppiga “jag sprack hela vägen hit och dit och räkna inte med att du ska få sova något de närmsta 7 åren! -människorna.
 
– Vi har bokat profylaxkurs hos Babyz med, hurra! Efter att Isabella lovprisade Carina så bokade vi henne hem hit till oss om några veckor, jag ska berätta mer om det i ett annat inlägg men jag är taggad till tänderna kan man väl säga!
 
 
 
 
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Susannah

    Lite mer pepp:
    1. Jag älskade att föda barn, det gjorde ont som in i helvete under öppningsfasen men krystvärkarna var ingenting (för mig). Minnrt av smärtan försvann i samma stund som bebisen var där.
    2. 80% av alls förstföderskor spricker lite men väldigt få får bestående men, det viktigaste är att man får adekvat eftervård (sys ordentligt). Jag sprack lite, kände ingen smärta efteråt.
    3. Efter de första fyra jobbiga veckorna började vår son sova hur bra som helst om nätterna. Inga problem!!
    4. Amningen har gått hur bra som helst!!

    Du kommer klara allt galant, det är jag säker på.

    Tips om amningen, läs boken Amning i vardagen av Marit Ohlanders, där hittar du massa bra tips. Skriv även i förlossningsbrevet att du vill ha hjälp att få igång amningen på BB. Jag fick grymt bra hjälp på BB Sophia! Finns även en bra grupp på Facebook, Amningshjälpens rådgivningsgrupp. Viktigt att veta är att amningen tar jättemkt tid de första 2-4 veckorna, sen avtar det ngt och tar sen mkt tid emellanåt när barnet är inne i en tillväxtfas. MEN, det är så sjukt smidigt när det funkar. Värt att jobba lite för. Och skulle det gå åt skogen finns bra flaskor också 🙂

  2. Jossan

    Har precis vart med om min första förlossning – och jag vill bara ge dig lite lugnande ord…
    Barnmorskorna var helt fantastiska och riktiga proffs, är så innerligt imponerad av dessa
    kvinnor som tog hand om mig under de ca 12 timmarna… Och jag träffade totalt 2 st barnmorskor
    med respektive undersköterska och alla var helt fantastiska! Tänker på dem fortfarande varje
    dag och är så tacksam över att de gav mig en så otroligt bra förlossning trots riktigt tråkiga
    omständigheter. De har verkligen gjort avtryck på mig. Ha inte speciella förväntningar och ta det
    lite som det kommer… Det kommer gå superbra!

  3. Emmet86

    Härligt att läsa 🙂 Jag har fortfarande inte landat i att vi är gravida, trots att vi plussade förra lördagen och har gjort 7 test! På torsdag går jag in i vecka 7, men jag "tar inte ut någon seger" förrän vi varit på det tidiga UL på kliniken nästa fredag. Om allt ser bra ut då, då ska jag verkligen börja glädjas!