My man – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

My man

Igårkväll var jag så jäkla gravid-ledsen över all smärta, alla promenader jag missat och all träning jag missat så jag hamnade i en gråtsession framför Rickard utan dess like! 
Och när jag ändå grät över det så passade jag på att gråta över att han skulle bo i Oslo inatt och vara borta imorgonkväll för det kändes katastrofalt ledsamt i mitt huvud, jag vill ju vara med honom jämt nu, haha.
Bild från lunchen på Zetas i helgen

Känner någon av er andra gravid igen er i hur skönt det är att gråta loss för allt när man väl öppnat kanalen? Rickard kramades pch tröstade och sen fick jag ligga i hans famn hela kvällen, hur mysigt som helst! Och idag känns allt bättre, till och med smärtorna har lugnat sig så jag tror kag vågar testa gå till gymmet för ett styrkepass – hallelulja!
“Att gråta är att duscha själen”



Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Therése

    Ja, idag! Klev innanför dörren och gravidgråthormonerna sprutade. En dag som gått i 150 + trötthet pga dålig sömn och ryggont (som snarare skrämde mig och tänkte "nej nu börjar det" snarare än pga smärtan)….. Nu efter lite vila och framförallt, att bara fått ut tårarna, känns det inte lika fatligt. Men fu fasen så skönt det är att bara få gråta lite och ja, också säga att hur mkt man än älskar det lilla livet i mahen är det inte rosa rosor under alla dagar i graviditeten. Skönt att din värk gav med sig och att du kände dig statk på gummet. Heja!

  2. Ida

    Oh ja! Känner igen mig…big time. Först gråta lite för att jag är glad, sen för att jag är ledsen. Min sambo har svårt att hänga med i svängarna. 😄

  3. maria

    Ja,dessa gravidhormoner kan verkligen spela ett spratt med en.Ibland tål man inte mycket…..Jag var mer känslig när jag väntade mitt första barn,än med nr2.

  4. tove

    Men om jag känner igen det! Snälla nån. Så fort jag får en anledning, bra eller dålig så släpper jag lös tårarna och de tar aldrig slut. jag gråter över det fina och vackra och sådant som gör mig ledsen och rädd. Jag är i v 31 och jag upplever att allt som ligger framför mig som förstagångsföderska och den oro och ovisshet det innebär gör att det är väldigt lätt att fortsätta gråta när något väl har utlöst det. Men jag tror att det är bra. Gråta ut, bearbeta och gå vidare. Min kille har kanske inte lika lätt att förstå mig alla gånger.
    Du är grym och man har rätt att känna sig nedstämd och ledsen på vägen!
    Tack för grym "inköps"-lista!
    Kram fina