Vecka 23 – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

Annons

Vecka 23

Veckorna fortsätter gå fort och nu är vi inne i vecka 23 och det har hänt mycket den senaste veckan så här kommer en update!
 
– Den här veckan har magen sagt POFF och blivit en riktigt ståtlig, hård, rund gravidmage som sticker ut och jag blir lite chockad varje gång jag går förbi en spegel och ser den – att den blivit så stoor. Jag fick ju mage tidigt men nu är det verkligen en gravidmage oavsett om jag sitter, står eller ligger på rygg! Coolt. (Jag fattar ju att den ska bli typ fem gånger så stor och att när jag kikar tillbaka på bilder från denna veckan så tycker jag inte den är så stor längre men just nu kändes det som den sa poff – Rickard sa också på semestern att den exploderat extra denna veckan…)
 
– Jag känner Mr Mini varje dag nu, ofta flera gånger om dagen och det är lika läckert varje gång. Det är fortfarande mycket buffar men även sparkar (eller boxar kanske med?) som är lite mer tydliga. Rickard kan känna hela tiden med handen på utsidan när han bökar runt vilket är mysigt på kvällarna när de snackar lite. Dessutom så ser man utanpå magen ibland nu när han sparkar vilket är mäktigt! Det förändrades verkligen denna veckan…
 
– Jag får som sagt inte böja mig hur som helst/ vika magen dubbel längre för då blir Mr Mini arg på mig och säger ifrån, det gör helt enkelt skitont och jag är en människa som älskar att sitta i konstiga skräddarställningar, sitta på golvet, krypa ihop som en boll osv så detta med att det “tar emot” är ovant, haha.
 
– Mardrömmarna fortsätter tyvärr och det tar på krafterna kan jag säga, de är enormt verkliga och handlar om riktigt ruskiga saker som terror, mördare och annat som får en av vakna i skräck och vara riktigt rädd för att somna om.
 
– Jag är ruskigt öm långt ner i magen till och från (som hela tiden) och ibland gör det smärtsamt ont under en kort period, som om det söker mig och då funderar jag på om det kan vara så att Mr Mini kickar rakt in i något av mina invändiga sår från sammanväxningarna kanske. Jag känner inte honom sparka neråt men det känns ju rimligt att det är det som händer vid de tillfällena?
 
– Ibland när jag vaknar och ligger på rygg mår jag illa en kort stund men det släpper så fort jag vänder mig på sidan.
 
– Jag slipper vadkramper än så länge men det är nära ibland på nätterna när jag ska sträcka på fötterna men trycker jag tillbaka och spänner vaderna direkt så hinner de aldrig riktigt låsa sig, haha. Man är glad så länge man kan styra det!
 
– Hungern har fortsatt lugnat sig och jag är inte så där vrålhungrig hela tiden som jag var i början, däremot behövs kvällsmellis innan jag ska sova då och då. (Annars blir det som igårkväll när vi gick och la oss och jag sa att jag var hungrig men ville prova somna ändå för jag hade borstat tänderna – men vaknade tiiidigt imorse och var tvungen och gå upp och göra två mackor och äta för att sedan gå och lägga mig igen, haha).
 
– Vi skulle tydligen välja förlossning nu mellan vecka 22 och vecka 25 och det är en liten djungel här i Stockholm, många har sagt till oss att vi ska ut och kika på de olika ställena men de tar oftast inte emot eller så vill de att man går på informationsträff inför förlossningen och den är ju först när man bara har typ 1 månad kvar till BF – då är det ju lite sent om syftet är att man ska välja ställe. Så vi har varit lite förvirrade men bestämt oss för att välja ett ställe och så kan man byta sen om det inte skulle kännas bra. Vi gick på magkänslan och tog ett helt enkelt!
 
– Det är dags att börja läsa på lite sakta men säkert inför förlossningen tänkte jag, fick tipset av Isabella att börja med boken “Att föda” av Gudrun Abascal som ska beskriva det hela lite mer kliniskt utan för mycket skrämselpropaganda – mer informativt om vad som händer i varje steg och det passar mig. Så den tänkte jag börja med ikväll för den fick jag låna av Isabella. Spännande…
 
– I apparna och böckerna står det att Mr Mini nu hör oss och känner oss så vi snackar med honom, sjunger då och då och klappar på magen mycket. I en av böckerna stod det att man kunde se på magen var fötterna är eller rumpan är när man känner efter men det går inte alls, fattar inte hur det skulle gå till? Men min mage är ju rätt öm så Rickard hade en poäng igår när han sa att han inte våga känna efter för minsta tryck mot magen så skriker jag till av smärta… Det står också att jag kanske kan känna när han hickar, det gör jag inte än men det låter som en rolig upplevelse!
 
– Jag känner mig i övrigt piggare, hyn har blivit lite bättre och bortsett från magsmärtor och huvudvärk så har jag nog äntligen tagit mig in i den här “mittenperioden” som ska vara den  bästa har jag hört.
 
 
 
 
 
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anonym

    Kramp i benen (även utan bebis i magen) kan även lugnas upp snabbt med att ställa sig upp. Ibland så uppfattar jag krampen före jag riktigt vaknat o vaknar på väg upp ur sängen…

  2. Anonym

    Grattis till graviditeten! Förstår att ni kämpat ❤️ Tittar in här ibland! Mysigt att följa nu när du är gravid när jag precis har varit det! Jag fick kramp i vaderna på nätterna (speciellt när jag "glömde" att jag inte skulle sträcka ut benen i sömnen!) min räddning blev magnesiumdroppar som min barnmorska tipsade om ifall det blir värre för dig 😃 hoppas allt är bra annars! Kram

  3. Emma

    Grattis till din fina mage! Jag var gravid förra året 🙂 Du har helt rätt i att du kommer titta tillbaka på den här veckan om ett tag och skratta lite åt hur "stor" mage du hade nu 😉 Det har jag gjort flera gånger!

    Tänkte bara tipsa om en sak, jag mådde också väldigt illa när jag låg på rygg. Min bm sa att det var bebisen som lade sig på kroppspulsådern (det heter något fint men det minns jag ej) så jag skulle försöka undvika det. Himla segt kan jag säga, men från den veckan du är nu (eller lite tidigare) så kunde jag inte ligga på rygg eller sitta så att jag liksom tungt lutade mig mot ryggen…

    All lycka till dig!

  4. Marie

    Ohh sedärja så fin mage, och ja det är så härligt då magen börjar synas, min höll på sig, tyckte min började synas efter vecka 25, men alla tyckte jag hade så liten mage, men det tyckte jag inte själv =D

    Härligt att du börjat må bra också och ja denna tiden var den bästa tyckte jag med, =D

Annons