Lucka nummer 1 – Johanna Kajson
johannakajson

Johanna Kajson

Lucka nummer 1

 En bild på dig som du själv tycker om.
Oj! Det känns direkt i magen att just i år vill jag ta en från bröllopsmappen, den lyckligaste dagen i mitt liv, som Dayfotografi fångat. Men EN?! När jag börjar leta finns det så många ögonblick hon fångat som gör att jag tycker om just DEN bilden. Jag inser direkt att jag kommer faila utmaningen redan första dagen.
Spontant tänkte jag en fin porträttbild som hon fångat som ni inte sett, som den här:

Svartvit, inget leende utan lite eftertänksamt och såklart känner jag mig som mitt snyggaste jag efter hårfix och supersminkning av världens bästa Heide. Kan jag alltid ha med henne i fickan så jag ser ut så här? Tänk jag minns exakt varje bild vi tog med Sara, hon var så jädrans duktig på att få en avslappnad och ha kul de där sista timmarna innan vigseln… Vilket fick mig att kika vidare i bröllopsmappen och hitta fler bilder, som den här:
Och då tänkte jag “den HÄR ska jag välja!” för den fångar mig när jag tittar efter Rickard som ska gå ur bild. Han bär min brudbukett och är så jädrans snygg och jag menar. Klart jag vill välja en bild där inte bara mitt hår är sitt snyggaste jag och mitt smink är mitt snyggaste jag utan en klänning som jag designat helt själv syns. Men nu var det ju en bild på MIG och inte på mig och Rickard så den får det väl inte bli misstänker jag… Och då ryker genast nästa också som jag hade uppe på tapeten för där är ju mina fina tärnor med:
Jag ÄLSKAR denna bilden på mig för den är tagen i farten. Vi har precis satt på mig mitt släp (och därmed är kjolen nu i spets istället för i tyll som den innan) och jag är så samlad och fokuserad när jag går ner för trappan för att visa Rickard min fina design på spetsklänningen. Tror det är ca 35 minuter kvar till vigseln här och nerverna är utanpå kroppen. Dessutom får man se mina fina tärnor som var mitt superstöd hela dagen, precis så som man vill ha dem. Tryggt en halvmeter bakom sig ett helt dygn så när man själv inte kan tänka klart, tårarna sprutar, man behöver kissa, man tror man ska svimma eller man behöver lägga en kommentar som ingen annan förutom de bästa förstår så finns de där. Det syns på denna bilden. Men nu var det ju en bild på MIG som utmaningen innehöll så jag får nog skippa denna också… Hrmm.. Okej, här är en på bara mig:
Precis så maffig som jag ville att jag skulle vara den där dag. Vacker, klassisk men ändå busig och tuff. Och LITE FÖR MYCKET. För sån är jag, lite för mycket. Pratar lite för högt, flaxar lite för mycket med armarna när jag pratar, gråter hysteriskt när jag är ledsen och skrattar så jag får ont i magen. Högt och lågt. Varmt och kallt. Stort och litet. Men så ser jag så allvarlig ut i blicken och det kan man tro att det är för kameran men det är faktiskt för att jag var så jädrans nervös, vi snackar mindre än 20 minuter kvar till vigseln här… Nej, det måste ju vara en gladare bild jag väljer! För jag ÄR ju en glad person! Och vad hittade jag då?
JO, den HÄR:
Det är ingen vacker bild på mig, det är det inte. Armarna är fångade i ett läge så jag ser ut som en sumobrottare, håret har trillat ner, ögonen kan göra  vem som helst rädd och vad händer egentligen med hakan när jag gör sådär med munnen? MEN! Den är tagen precis efter vigseln när vi går ut från kyrkan till “Marry you” som dunkar så härligt och vi har gått hela gången så där är inga gäster kvar som kan se oss och då passar jag på att pusta ut och fula mig lite vilket har fångats på några bilder. Och sån är jag och den här känslan var så mäktig. “Nu är vi man och hustru och nu ska vi fira” tänkte jag. Men om man får välja EN ENDA bild på sig själv så kanske man inte vill välja den där man ser ut som en sumobrottare på knark med hajpade ögon? Så vad fanns det mer för busiga bilder från den där dagen? Bland annat dessa två:
Fångade vi är gifta, vi har druckit brudskåla med gästerna, vi har fotats med alla i familjen om och om igen och Sara ville fånga några vackra porträttbilder på mig själv men jag släpper allt och latjar lite istället. Och då måste man ju köra modellpose och skicka luftpussar till gästerna som är på väg ner mot festlokalen! Eller kanske någon av favoriterna där jag har sparkat av mig skorna och snurrar runt, runt, runt i min tyllkjol för att se hur stor den kan bli när man drar ut den:
Eller när jag hoppar i sängen utanför festlokalen?
Äsch jag vet inte, det kanske får bli den där första svartvita iaf? Jo så får det bli.
Så här är den, min bild i dagens första lucka:
Unga Fru Kajson
 
 
 
Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
johannakajson

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.