Powered by Jasper Roberts - Blog

"Life begins at the end of your comfort zone"

Gooooodmooorgoooon och glad måndag från frukostbordet! Jag började dagen med acaibowl och ett citat från Stora Peppboken som jag gillar, "Life begins at the end of your comfort zone". Jag kan tycka nya saker jag aldrig gjort är läskiga och nästan så läskiga så jag knappt vågar göra dem men jag vet ju hur mycket roligare livet blir om man bara vågar. Och vågar misslyckas.
 
 
Varför är vi så rädda för misslycknden? Eller de flesta av oss, jag har varit EXTREMT rädd för misslyckanden och vad andra ska tycka om jag har sagt att jag ska göra något och sedan blir det inte av eller att jag misslyckades med det... Jag är fortfarande obekväm med att misslyckas och får vargtimmen och har ont i magen och småångest i flera dygn efteråt men jag försöker verkligen träna på att inte känna så utan istlälet tänka våga för att vinna och att man lär sig av sina misstag... Hur är ni med det där?
 
Dagens frukost, jag kan ju inte plocka blåbär på måndagarna längre så nu får jag göra andra lyxfrukostar. Att sparka igång måndagen med extra god frukost och en lugn morgon har blivit en liten rutin för mig...
 
 
Denna veckan är otroligt innehållsrik och spännande, idag skrivs jag ut ur rehab/smärtprogrammet av sjuksköterskan och sedan jag off to go on my own.... Helt galet att det redan gått 6 veckor och att jag är ute på andra sidan, nu har jag bara 10-15 veckors psykologtider på torsdagar att jobba mig igenom och sen är jag Johanna 5,0. (Jag uppgraderar mg själv när jag tar tag i och jobbar med så här stora självutvecklingssteg - första gången jag uppdaterade mig till Johanna 2,0 var 2009 när jag läste boken Good Enough...)
 
Hur som, imorgon åker jag till Gotland över dagen för jobb och på onsdag flyger hela lilla famljen till Stockholm för att vara där fram till söndag. Det blir jobb för min del onsdag och fredag men på torsdag så fyller min pappa 60år så då har vi alla tagit ledigt och ska fira honom med en heldag i Stockholm. Det ska bli SÅ kul, jag kan inte berätta vad vi ska hitta på dock för det är hemligt för lillla pappa...
 
Så min utmaning den här veckan är ju att försöka hita återhämtning, tystnad och lugn och ro i allt roligt och hektiskt kaos som kommer hända. Det är klurigt men det är det som är min största lärdom från de senaste 6 veckorna och nu sätts jag verkligen på prov direkt. Så först ut - tanka upp mig själv med en dag i tystnad och lugn och ro hemma. Det blir adminjobb hela dagen med en kopp kaffe och en filt om benen.
 
Bra start på veckan!

J-tid/ ME-time

Kommer ni ihåg att jag pratade om J-tid för några vloggar sedan? Att avstätta tid till mig själv och sånt som ger mig energi, idag är det dags för andra föreläsningen inom mindfulness av en psykoolog i programmet och jag har jobbat undan så mycket jag kan på morgonen inför de två timarna som börjar nu vid tio. Det ska bli så spännande att se vilka lärdommar jag tar med mig idag!
 
När min läkare först skickade iväg en remiss till detta 6 veckor långa smärtprogrammet (som är sista veckan nu, på måndag är det utskrivning med sjuksköterskan igen) så tänkte jag att jag absolt inte skulle ha tid att gå iväg på detta 2-3 gånger i veckan i 6 veckor - vem har tid för sånt? Jo, de som är sjukskrivna har ju tiden såklrt och det är ju nog mer normalt att man är iaf deltidssjukskriven med mina kroniska sjukdomar men då hade jag varit så deprimerad och svag så jag hade haft mer ont och mått sämre. Jag var ju sjukskriven ett par månader då 2012 tror jag det var och jag har aldrig mått så kass som då, det är verkligen inget för mig - däremot så var det HELT RÄTT att jag gav mig själv denna tiden för smärtprogrammet för att lära mig ännu mer om hur jag bäst tar hand om mig själv. Jag gav mig själv J-tid eller ME-tme som det också kan kallas genom detta och nu när vi avslutar nästa vecka så måste jag klura på hur jag ska fortsätta prioritera J-tid och sånt som får mig att må bra...
 
 
 
 
Så, nu läser jag "Stora Peppboken" och där var en övning i som jag tänkte göra idag, gör den ni med för det är aldrig fel att inventera sig själv lite... Jag har ju t ex redan bokat in den tuffa utmaningen att gå till en psykolog varje torsdag i 10-20 veckor framöver occh även om det verkligen känns skit och kommer kännas värre i början så veet jag ju att det ger mer i längden - det kommer göra att jag fungerar bättre som människa så det är verkligen J-tid. Men det är ju tungt, nu behöver jag hitta lite mer lättsamma saker som ger mig energi i vardagen också och som jag kan avstätta J-tid för.
 
 
Denna övningen fungkar ju både i jobbsammanhang och privat så jag tänkte jag göra den två gånger, en för jobb och en för privat eftersom dessa två lätt hänger ihop när man har eget företag som man brinner för - då är det ännu viktigare att försöka separera jobb och privat så att man kan få energi på båda plan...
 
T ex i jobbet så är jag nyfiken på att utveckla mitt jobb som influencer ännu mer och låta det benet i bolaget växa och bli större och för det ska kunna gå så måste jag investera lite tid, kanske investera i lite utrustning och utbildning och hitta människor som kan lära mig mer och pusha mig åt rätt håll. Och det som ger mig energi i jobbet är nöjda kunder som jag verkligen gjort skillnad för och hjälpt och inspirerat. Så det vill jag göra mer av!
 
 
Privat däremot är lite klurigare, ibland glömmer man ju bort att vara nyfiken privat för man är så blind för alla "måsten" om man fått för sig står högst upp på listan. I höst är jag nyfiken på att fortsätta yoga och bada varmt och fortsätta se vad det gör för min kropp och min smäta i längden. Att yoga 2 gånger i veckan ska inte vara så svårt att få till, jag får börja köra söndagsmöten igen med Rickard och planera in träningen precis som allt annat i kalendern, det gjorde jag förr. Och så vill jag få in mammamage-appen också som jag pratade om i vloggen igår. Det här ger mig energi privat....Just nu är det faktiskt vila och att inte stresssa  - att ha tid att följa Charles i hans tempo och dit han vill när jag är med honom t ex eller att INTE öppna datorn på kvällen efter att han somnat utan bara ligga under en filt med en kopp te och kolla serer. Återhämtning - det ger mig energi för tillfället så jag ska fortsätta försöka fylla på med det och inte köra på nu bara för att smärtprogrammet är slut.
 
 
Hur ser era listor ut?
 
 

Bananvåfflor till frukost

Glllllllaaaaad FREDAG!!! Hurra, äntligen fredag och Rickard kommer hem ikväll efter några dygn i Stockholm, som vi saknat honom!! OCH vi har ÄNTIGEN en tom helg framför oss som jag verkligen behöver just nu, bara vi tre i lilla familjen och lugn och ro. Kanske orkar jag plantera om alla blommorna ute och inne - kanske inte. Vi får se...
 
Hur som, igår provade jag och Charles att göra bananvåfflor till kvällsmat och HERREGUD så gott det blev, hett tips till alla er som har barn som älskar bananpannkakor om ni vill variera er lite, eller som i mitt fall då superC är kräsen med maten så är det ett bra sätt att få i honom ägg. Det blev några över så jag fick en till frukost imorse ockås, en med kesella och hallon  mums!
 
 
Receptet? Enkelt, 4 ägg, 2 bananer och sen kan man 1,5msk kokosmjöl eller mandelmjöl om man har det eler vill ha dem glutenfria men jag körde vanligt mjöl och faktiskt liiite mjölk också denna gången och så 1,tsk bakpulver - man mixar allt md stavmixer till en helt slät smet och gräddar på. Dett slog bananpannkakor enligt mig!
 
 
Nog om det, det var en tuff dag igår för mig men idag är det äntligen fredag och jag ska iväg på vattenträning och bastu men annars är det fullt fokus på jobb. Det är mycket spännande saker som händer för bolaget just nu och det är skönt att det går att balansera det med all utveckling och rehab jag tar mig an privat! Det är så mycket tankar som snurrar i mig just nu, så mycket om då och nu och framåt - kolla bara på en kommentar jag fick som jag svarade på, hur jag kommer på saker och förstår saker samtidigt som jag skriver dem eller säger dem högt.
 
Kommentaren/frågan:
"Tack för detta uppriktiga inlägg! Själv också HSP, fast det insåg jag inte förrän nu som 30 år😄 Undrar om du upplevde att det blev mer eller annorlunda med hsp:n vid graviditet och i början som mamma? Ha en ljuvlig dag"
 
 
Och när jag först svarade på den så tänkte jag nej, men se vad som händer ju mer jag skrev.... 

"Nej inte mer men kanske att vissa känslor förstärks av alla hormmoner såklart... Men t ex så tjatade alla på mig om att jag skulle vara ute och fika och träffa andra mammor och gå på öppna förskolan och så och det passade inte alls mig som hade fullt upp att hantera mig själv och mitt barns alla känslor - jo nu när jag svarar dig så inser jag ju att det förstärktes JÄTTEMYCKET såklart och påverkade mig jättemycket - när andra har ett barn som gråter eller skriker så är det såklart jobbigt för mammahjärtat men många kan ändå ignorera det lite grann och t ex gå med ett gråtandes barn i vagnen i 10 minuter tills det somnar men när min son grät så tog det så fruktansvärt mycket på MIG eftersom hans känslor hoppade över på mig... Så jag fixade inte alls det utan behövde få vara i en lugn och trygg miljö och få ha honom nära då. Spännande tankar! Tack för din fråga!!"

 

Så spännande tanke och så mycket förståelse och lugn den ger mig kring all den där osäkerheten jag hade kring min föräldrarledighet och mitt föräldrarskap första året. Det var så många som var på mig om att jag gjorde fel som stannade så mycket hemma och som inte gick på öppna förskolan t ex men jag inser ju nu att det där behövde både jag och Charles - att bara få vara hemma i lugn och ro och lära känna varandra. Och att jag skulle kunna få följa honom för att orka med mina egna känslomässiga uttryck kring hans agerande. Om jag som HSP-person alltid lyfter över andra människors känslor och energier rakt in i min kropp - då lär jag ju till 110% ta över mitt eget barns känslor och energier - såklart. Så gråt och panikskrik tär otroligt mycket på mig. Jag kan till och med applicera detta på idag när Charles är över 2 år ju, wow vilken lärdom om mig själv och klockan är inte ens halv  tio än. TACK för din fråga, den fick mig att tänka till!